Close
Okategoriserad

Vad är en blockkedja?

En blockkedja är en decentraliserad, digital liggare i vilken utbyten av värden bokförs kronologiskt och offentligt. Vi undersöker hur denna teknik fungerar och var den kan användas i framtiden.

En blockkedja är en decentraliserad, digital liggare i vilken utbyten av värden bokförs kronologiskt och offentligt. Vi undersöker hur denna teknik fungerar och var den kan användas i framtiden.

Teknologin för blockkedja som vi känner den idag, beskrevs först av den anonyma författaren Satoshi Nakamoto i Bitcoin vitbok. Som Nakamoto skissat verifieras transaktioner vilka emitterats i Bitcoin genom kryptografi och registreras i en offentligt distribuerad liggare.

Moderna bank- eller journalsystem kan innehålla en kopia av en liggare vilken visare flödet av finansiella transaktioner via ens konto. I huvudsak litar kontoinnehavare på personer eller organisationer att upprätthålla en liggares integritet samt att verifiera både inkommande och utgående transaktioner. Som sådana är vanliga liggare inte oföränderliga – de är sårbara för oavsiktlig eller avsiktlig manipulation, vare sig det är av misstag eller planerat.

Teknologin för blockkedja löser detta problem genom att undvika behovet av en “mellanhand” och sänder istället en offentlig liggare på datorer – “noder” – runt om i världen. Samtidigt som man kan lita på en banks trovärdighet för att autentisera en liggares integritet, förlitar sig teknologin för blockkedja i stället på kryptografi (konsten att skriva eller lösa koder) som dess bevis.

Vad är teknologi för blockkedja?

Teknologin för blockkedja tar sitt namn från den underliggande datastrukturen vilken består av filer på 1 megabyte kallade ‘block’, vilka i huvudsak är själva liggaren. Block är “länkade” tillsammans genom ett komplext kryptografiskt bevis vilket garanterar beständighet; likt en fluga innesluten i bärnsten bekräftas transaktioner upprepade gånger över tid. Om en part skulle försöka redigera en historisk transaktion skulle alla transaktioner därefter omedelbart signalera felet.

I ett “öppet” system har alla nätverksnoder potentialen att få åtkomst till en blockkedja och visa autentiserade transaktioner.

Detta innebär att datorer över hela världen har en kopia av den allmänna liggaren och transaktioner som görs i ett nätverk är synliga för alla att se. Transaktionsparter är under pseudonym eftersom en blockkedja inte visar namnen på parter, istället ger en alfanumerisk beteckning.

Vad är “proof-of-work?”

Processen för att autentisera väntande transaktioner och samla in dem i ett block för att inkludera i en blockkedja kallas proof-of-work, eller “Mining”. “Miners” är datoranvändare med otroligt kraftfull maskinvara vilken löser komplicerade matematiska problem för att kryptografiskt signera ett block av transaktioner och ansluta dem till alla tidigare transaktioner i ett nätverk.

Miners betjänar kollektiv för kryptovaluta genom att säkra ett nätverk. Processen att lösa kryptografiskt bevis för ett block är extremt resurskrävande; genom att vinna loppet för att bryta 1-megabyte “block” transaktioner, får miners ett “bounty” eller “belöning” i relevant kryptovaluta.

En skadlig transaktion kräver så mycket beräkning (och därmed el) att det i nästan alla fall är mer lönsamt att använda samma datorkraft för att säkra nätverket istället och ta hem blockbelöningen. Det är detta som hindrar dåliga aktörer från att attackera nätverket och bevarar blockkedja från att skapa skadliga eller bedrägliga poster.

Vad är “proof-of-stake?

Nyare kryptovalutor har istället utvecklat en ny mekanism kallad proof-of-stake vilken konverterar processen för resurskrävande “mining” till en där innehavare av mynt får nätverksresurser och befogenhet i förhållande till innehav av mynt de är beredda att “satsa” på ett nätverk.

Samtidigt som proof-of-work mining ger hävstångseffekt i processkraften att lösa allt svårare pussel, tilldelar i första hand proof-of-stake verifikation mining-kraft i proportion andel mynt som innehas av en gruvarbetare.

Metoden tar sitt namn från det faktum att en miner i detta scenario är begränsad till att bryta en procentandel av transaktioner som är korrelerade med deras “ägande” andel i ett nätverk.

Genom någon av dessa mekanismer – eller en blandning av dem – kan användare runt om i världen hjälpa till att driva en blockkedja. Trots sannolikheten för att dessa användare agerar i egenintresse (för att få en belöning i form av kryptovaluta) är deras handlingar i sig gynnsamma snarare än destruktiva för ett nätverka med blockkedja.

Hur hanterar en blockkedja transaktioner?

Vid transaktioner med en blockkedja utnyttjar parterna det som kallas en “plånbok” för att utbyta valörer i en kryptovaluta. Plånböcker ger dess användare både en offentlig nyckel (adressen från vilken man skickar, eller från vilken man får en kryptovaluta) såväl som en privat nyckel.

En privat nyckel är en “signatur” för användare som används för att bekräfta pågående transaktioner genom att ge ett matematiskt bevis på att det härstammar från ägaren till den aktuella plånboken.

När en användare vill göra transaktioner signaleras deras avsikt på en blockkedja genom att en transaktion undertecknad med användarens privata nyckel skickas. Ett nätverk validerar därefter transaktionen genom att kontrollera att ”till” och ”från” adresser är giltiga, att den privata nyckeln är giltig och att den har tillgång till tillräckligt med medel för att genomföra transaktionen. Transaktionen bekräftas vanligtvis på nätverket inom några minuter och sänds sedan till ett nätverk med blockkedja inom ett “block”

Vad är en “offentlig” blockkedja?

En offentlig blockkedja har inga åtkomstbegränsningar, vilket innebär att vem som helst med en internetanslutning skulle kunna utfärda en transaktion när den kör relevant programvara eller bli en validerare i ett sådant nätverk vid första tillfälle. Bitcoin nätverk är det första exemplet på en offentlig blockkedja.

Vad är en “privat” blockkedja?

Privat blockkedja däremot kräver ”tillåtelse” vilket betyder att nya användare inte automatiskt kan gå med i ett nätverk vare sig som deltagare eller validerare om de inte bjudits in av en nätverksadministratör. Sådana nätverk används vanligtvis av företag vilka försöker integrera teknologi med blockkedja i sina redovisnings- eller revisionsmetoder utan att sända känsliga ekonomiska uppgifter till allmänheten.

Kan en blockkedja bara användas för att spåra medel?

Samtidigt som teknologin för blockkedja kan ha ett naturligt verktyg för att hantera en ny form av digital valuta såsom Bitcoin, behöver blockkedjor inte begränsas till att hantera valutaväxlingen i sig.

Teknologin för blockkedja, som en distribuerad digital liggare, kan hantera överföringen av tillgångar. Utöver att hantera en valuta kan detta naturligtvis utvidgas till att omfatta fysiska och digitala egendomar – teknologin för blockkedja kan göra det möjligt för användare över hela världen att lägga in sitt ägande av objekt såsom fastigheter, digitala medier eller till och med material i en leveranskedja.

I vissa fall har teknologin med blockkedja anammats när de gäller kontrollräkna regeringsval, hantera sociala nätverk eller hantera distribuerad datalagring eller datorbehandlingsnätverk.